– JämO Claes Borgström föreslår nu att Svenska fotbollslandslaget ska bojkotta fotbolls-VM med anledning av den planerade prostitutionsverksamheten i samband med evenemanget. Borgström har rätt i att svensk fotboll bör agera i frågan, men vi tror inte att bojkott av fotbolls-VM är rätt metod.
Det är inte fotbollen som är problemet med VM i Tyskland utan den planerade bordellverksamheten som är direkt kopplad till VM. Det är den som skall bojkottas. Men det betyder inte att fotbollslandslaget kan göra en insats. Både i Sverige och i resten av Europa pågår en febril aktivitet för att försöka påverka tyska politiker, UEFA, FIFA och andra inblandade i i VM-arrangemanget att avblåsa den planerade bordellsatsningen.
En budkavle går genom Sverige där lokalpolitiker, kvinnojourer, manliga nätverk och idrottsorganisationer tar på sig ansvaret att protestera mot prostitution och sexslaveri i allmänhet och mot den groteska bordellsatsningen i synnerhet.
Svenska fotbollsförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell och andra företrädare för fotbollen i Sverige har uttalat sin avsky för de planerade bordellerna under VM i olika sammanhang. Samtidigt hävdar Lagrell att frågan i första hand är politisk och inte kan drivas av fotbollsförbundet.
Det duger inte. Det stämmer att prostitution och sexslaveri är en politisk fråga i allra högsta grad. Och precis som skett med anledning av andra viktiga politiska frågor genom historien, som apartheidregimen i Sydafrika, Sovjetunionens invasion av Afghanistan och raslagarna i USA kan givetvis idrottsevenemang som får mycket medial uppmärksamhet användas för att markera i denna fråga. I synnerhet som den är direkt kopplad till ett idrottsevenemang.
Spelarna i det Svenska landslaget är världsstjärnor och förebilder för tusentals unga män. De skulle kunna bli utmärkta ambassadörer för kampen mot prostitution och människohandel under en period då de får maximal internationell uppmärksamhet.
Vi uppmanar Fotbollsförbundet och spelarna i landslaget att ansluta sig till budkaveln och göra en aktiv insats mot den exploatering och förnedring som prostitution och människohandel innebär.

Vänsterpartiets medlemsmöte fastställde Söndagen den 12 mars listan till valet i kommunfullmäktige 2006. Listan omfattar 18 namn.
Nu är Vänsterpartiets kommunfullmäktigelista klar. Medlemsmötet fastställde en lista med totalt 18 namn. Listan toppas av Nicklas Franzèn och följs utav Siv Jakobsson, Staffan Folke och Jeanette Zetterström Österberg. Nedan Följer listan i sin helhet.

Nicklas Franzèn
Siv Jakobsson
Staffan Folke
Jeanette Zetterström Österberg
Conny Jakobsson
Mona Ström
Ibrahim Ben Alaya
Blanca Firpo
Linus Åslund
Lilian Andersson
Marco Venegas
Sonja Rundqvist
Hassan Yoseffi
Michelle Rodriguez
Tarek Abdulwahed
Erik Kail
Leif Johansson
Hadar Nordblom

Vänsterpartiet rasar mot att Nyköpings kommun nobbar 113 flyktingar. – Det är öppenbart att det behövs byggas fler hyresrätter, säger Nicklas Franzèn, gruppledare för Vänsterpartiet i Nyköping.
När politikerna i kommunstyrelsen på måndagen sade nej till 113 introduktionsplatser för asylsökande ställde sig Vänsterpartiet vid sidan av. Flyktingfrågan aktualiserar behovet av hyresrätter i Nyköping, enligt Vänsterpartiet.
– Man kan ha förutsett problemet. Bristen på hyresrätter gäller inte bara flyktingar, det gäller alla som flyttar till Nyköping, säger Nicklas Franzèn.
Ett kommunalt bostadsbolag som Nyköpingshem har ett särskilt ansvar, tycker Vänsterpartiet. – Tre år i följd har politikerna i kommunstyrelsen gett kommunala bostadbolaget Nyköpingshem direktiv att börja bygga hyresrätter. Ändå händer ingenting, säger Nicklas Franzèn. Vänsterpartiet har även motionerat om en bostadsförmedling som skulle kunna bli ett instrument för att se de behov som i dag finns av hyresrätter. I Nyköping byggs det som aldrig förr, men trots att man i detaljplaner pratar om en mångfalld i uppåtelseformer lyser hyresrätterna med sin frånvara. Bostadsbolag i allmänhet och Nyköpingshem i synnerhet ta ert ansvar att motverka en bostadssegregering och bygg hyresrätter!

Vänsterpartiet är kritiska till att den Socialdemokratiska majoriteten vill satsa miljontals kronor på att locka hit 40-talister
Nyköpings Kommun satsar miljontalskronor på att locka hit välbärgade 40-talister. Vänsterpartiet reserverade sig mot förslaget i Kommunstyrelsen. Kommunen satsar redan i dag stora pengar på att locka hit fler invånare. Nicklas Franzèn säger att vi inte är emot att fler invånare lockas till Nyköping, tvärtom alla är välkomna att flytta till Nyköping. I dag satsar kommunen stora pengar i bl.a annonser i DN och tunnelbanor och vi har olika former av arrangemang för att locka hit invånare. Men någonstans måste man sätta gränsen, vilken blir nästa grupp att prioritera? 40-talisterna omfattas ju även i den gamla kampanjen. Vi har stora behov i övrig verksamhet som vi tycker har en högre prioritet. Vi har ett eftersatt underhåll på våra fastigheter som i vissa fall är akut. Dessutom brottas vi som alla andra kommuner med problematiken att resurserna inte alltid räcker till för kärnverksamheten. Politik handlar om prioriteringar och reklamkampanjer som riktar sig mot en speciell åldersgrupp där vi redan satsar stora resurser och tjänstemännen gör ett jättebra jobb prioriterar vi bort.

Full sysselsättning är inte längre det främsta målet för den ekonomiska politiken. Istället är det en EU-anpassad nyliberal politik som gäller. Den leder med automatik till högre arbetslöshet och gör att arbetsgivarna kan hålla lönerna nere, luckra upp anställningsskyddet och öka de tidsbegränsade anställningar

Sverige och värden har aldrig varit rikare. Vi producerar mer än någonsin, och stora företag gör större vinster än någonsin, men samtidigt ökar fattigdomen och orättvisorna. De rikas konsumtion tär hårt på jordens resurser. Att klyftorna växer är ingen natur lag. Nej det är en utveckling som har politiska orsaker och det går att förändra. Full sysselsättning är inte längre det främsta målet för den ekonomiska politiken. Istället är det en EU-anpassad nyliberal politik som gäller. Den leder med automatik till högre arbetslöshet och gör att arbetsgivarna kan hålla lönerna nere, luckra upp anställningsskyddet och öka de tidsbegränsade anställningar. Det sätter press också på de arbetslösa. Den offentliga sektorn, det vill säga vår gemensamma sektor Skolorna med alldeles för många elever i förhållande till lärare eller vården där för många patienter stuvas på för få personal eller förskolor där en kvalitets höjning skulle komma med automatik om fler personer anställdes och

Polisen med alla dessa ouppklarade brott det är mycket kränkande för dem som blir drabbade.

Att omvandla utgifter för arbetslöshet till jobb i offentlig sektor är en vinst för hela samhället. Att dessutom en arbetstidsförkortning med sikte på sextimmarsdag med bibehållen lön för exempelvis vårdbiträden och undersköterskor, det skulle helt klart vara välgörande.

Vi som har jobb och arbetar så att vi bränner ut oss vi måste dela med oss till dem som knäcks av att de inget arbete har! Den offentliga sektorn är den bästa motorn i utvecklingen mot ett solidariskt samhälle. Arbete är grunden för all välfärd. Arbetslöshet och nedskärningar i välfärden har urholkat systemet. Det är huvudorsaken till att klyftorna ökar, människor slås ut och situationen för barn i utsatta familjer förvärras. Det partiet som jag representerar och som mitt hjärta blöder för har under den gångna mandatperioden arbetat för att kommuner och landsting skall få mer pengar för att kunna anställa mer personal och avskaffa lönediskriminering av kvinnor. Den viktigaste uppgiften som vi står inför just nu är valet -06. Där måste största mängden krut offras på att se till så att borgarna inte får bilda regering igen, vi mins vad som hände sist Sverige har inte repat sig än

För ett par veckor sedan presenterades en handbok för arbetsfria, som ger konkreta tips om hur man klarar sig undan arbetsförmedlingens krav. Det finns också en hemsida, Arbetsförnedringen, med liknande tips för att göra livet lättare för arbetsfria.

Bakom Handbok för arbetsfria står den frihetligt socialistiska organisationen Stubin, som även är en del av nätverket Arbetslösas kamporganisation. De har även en hemsida, www.arbetsfornedringen.tk, där man kan ladda ner handboken gratis. Syftet är att skapa en större medvetenhet hos arbetslösa. Hittills har häftet delats ut till arbetslösa i Malmö.

Det här är inte populärt hos Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams), som för några månader sedan försökte stänga ner hemsidan med motiveringen att den kränkte upphovsrätten. Sidan ser likadan ut som arbetsförmedlingens.

– Det är bedrövligt, det är baksidan av internet. De har tagit vår logotype och layout och det är omöjligt att komma åt, säger Lars Sjöström, ställföreträdande generaldirektör på Ams. Jag tycker inte att hemsidan är bra och jag vill absolut inte kommentera den.

Filosofin bakom hemsidan och handboken är att Sverige behöver viss arbetslöshet för att hålla lönerna nere så att företagen ska tjäna mer pengar. Lägre löner kan motiveras med att många vill ha ett visst jobb. För att höja företagens produktion vill man att det ska vara lätt att anställa och avskeda folk. Därför behövs en arbetskraftsreserv för visstidsanställingar, vikariat, säsongarbeten, praktikplatser, med mera.

En viss arbetslöshet motverkar också inflation: när arbetslösheten sjunker börjar företag bjuda över varandra för att anställa folk. Det leder till löneökningar och prisstegringar. Men en alltför stor arbetslöshet är heller inte bra för ekonomin. Då sjunker intresset för konsumtionsvaror. Därför försöker staten hålla uppe sysselsättningen vid ekonomiska svackor.

Under den borgerliga regeringsperioden på 1990-talet försökte man pressa lönerna genom att höja arbetslösheten. Men istället för att skapa en reservarmé av arbetslösa, vande sig folk vid att inte gå upp tidigt på morgnarna eller ta order från en chef.

På så sätt betraktades de arbetslösa som oanställningsbara av företagen.

Därför har man gått över till en ”aktiv arbetslöshetspolitik”. Genom arbetsmarknadsåtgärder och olika tvångsåtgärder ska man se till att människor behåller sin arbetsdisciplin. Går man inte med på det, kan a-kassan eller socialbidraget dras in. Genom att tvinga folk till åtgärder ska det vara så jobbigt att vara arbetslös att man hellre väljer vilket underbetalt jobb som helst.

– Ja, det är deras åsikt. Vi delar den inte och jag vill inte heller kommentera innehållet i handboken eller hemsidan. Eftersom vi har yttrandefrihet i det här landet får de väl skriva vad de vill, säger Liselott Alsenius, pressekreterare på Ams.

Författarna till handboken menar att arbetsförmedlingen ser arbetslösheten som ett individuellt problem istället för ett strukturellt. I dag ska man vara arbetssökande på heltid. Man ska söka en massa jobb även om man inte har en chans att få dem. Därför har man på hemsidan döpt om arbetsförmedlingen till Arbetsförnedringen.

Hur klarar man sig då som arbetslös utan att ha arbetsförmedlingens handläggare flåsande i nacken? Här ger Handbok för arbetsfria en mängd handfasta tips, bland annat av Kotten som varit arbetsfri sedan 1990-talet och som fick sitt namn efter att arbetsförmedlingen på allvar tyckte att han skulle söka jobb som en kotte på Skara Sommarland.

Kotten menar att man först ska ta reda på vad förmedlingen kräver av en. Då är det lättare att verka skötsam. Ett tips är till exempel att den som går på krogen ofta kan berätta att den har ett stort kontaktnät.

När Kotten besökt vänner i Stockholm hoppade han in som diskare i två dagar. Detta berättade han innan arbetsförmedlaren börjat styra samtalet.

Han sa att han gör allt för att få ett jobb, att han till och med sökt jobb i en annan stad. Det har räddat honom från många jobbanvisningar.

När han ändå tvingats söka jobb som han inte vill ha, börjar han ansökan med ”Jag har blivit anmodad av min arbetsförmedlare att söka detta jobb”. Det brukar avskräcka de flesta arbetsgivare.

När Kotten väntar på arbets-

förmedlaren läser han om arbetsmarknaden istället för att söka jobb som en hel massa andra människor har sökt och som arbetsförmedlingen tycker att han ska söka. Sedan diskuterar han artikeln med arbetsförmedlaren. ”Det finns få lediga jobb och många arbetssökande ungdomar”, för att senare gå över till att prata om hans hopplösa situation där han gör allt för att få ett jobb.

Han försöker också få det att verka som om arbetslösheten snart är slut. ”Flera av de företag jag har pratat med den senaste månaden säger att de behöver anställa folk inom en snar framtid”.

Att Kotten har haft timanställningar ibland vid behov har underlättat mycket för honom. Det har gjort att han har kunnat säga att han jobbar när de har planerat in möten med honom. Han har också överdrivit timanställningstiden eftersom arbetsförmedlingen har svårt att hålla koll på a-kassan.

Handboken uppmanar också folk att resa och ha det trevligt när de är arbetslösa. Det får man egentligen inte göra. Men de flesta a-kassor har en internetkassa så att man kan skicka sina a-kassekort över nätet. Man ska också se till att en kompis öppnar breven från arbetsförmedlingen och ge handläggarna mobiltelefonnumret och e-postadressen så att de kan nå en på annat än hemtelefonen.

Om de ändå kommer på att den arbetssökande varit ute och rest, kan man säga att man bara varit borta någon dag och inte trodde att man måste rapportera det. Sedan kan man förbättra historien genom att säga att man egentligen hade tänkt vara borta längre men att man kände att man måste åka hem för att söka jobb. Har man ”utökat sökningsområde” kan man också säga att man sökt jobb på resans mål.

Ibland kan man också få betald semester genom att ta med sig a-kassan till EU.

Får man verkligen lura arbetsförmedlingen så?

– Nej, om man lurar arbetsförmedlingen kan man bli utförsäkrad. Därför tycker vi att det är ansvarslöst att uppmana folk till det, säger Liselott Alsenius.

Men författarna till handboken menar tvärtom. Detta är en bagatell jämfört med den stora lögnen om att arbetsförmedlingen skulle förmedla jobb, skriver de.

De flesta religion över huvudtaget. Alla religioner predikar att det är galet att ta död på en människa, ändå så drar vi ut i det ena kriget efter det andra för att försvara vår tro och vår Gud.

Tyskarna hade inte bara för avsikt att erövra Östeuropa och besätta det militärt, utan att fullständigt göra om befolkningsstrukturen. Det betydde mord på miljontals människor, sterilisering och decimering av den slaviska och den judiska befolkningen och förflyttning av miljoner och åter miljontals människor. Anledningen var att ge mer plats till de människor som det var tänkt skulle härska här på jorden. Den ras som avsågs var Arier. En ras som var tänkt att härska och styra över alla andra orena raser. Det är svårt att förstå hur man kan komma på sådana tankar. Men också svårt att dra likhetstecken mellan Nazism och kommunismen som de ej insatta försöker få oss att göra. Okej nu skall man väl i ärlighetens namn säga att det som kommunismen förknippas med i Kina Sovjet och Östeuropa, inte är precis vad man vill framhålla att man står för. Nu är det väl lika med de flesta stora läror som styr och påverkar människors sätt att tänka så är de svåra att praktisera. Se kristendomen med sitt kärleksbudskap och hur de brände kloka gummor och gubbar. De flesta religion över huvudtaget. Alla religioner predikar att det är galet att ta död på en människa, ändå så drar vi ut i det ena kriget efter det andra för att försvara vår tro och vår Gud. Att vi skall dela allt så lika som det någonsin går tycker jag nog är det vackraste kärleksbudskap jag vet. Åt var och en efter behov och från var och en efter förmåga. Alltså att har du behov skall du få men det förutsätter att om du kan ge så ger du. Jag tycker att det vore stort om vi och hela världen kunde leva efter dessa små men stora ord.

I en tid då konsumtion är dygd och ära är att jobba över tills tiden kan mätas i antal antideppresiva man kunnat proppa i sig, tvingas många människor till ett liv helt utan förvärvsarbete, där varje krona måste vändas, helst två gånger, innan minsta inköp kan göras.
Arbetslöshetsdebatten fokuserar nästan uteslutande på a-kassa, trots att även de som uppbär försörjningsstöd tillhör en mycket utsatt grupp. Med depressioner och turer till kronofogden som följd tvingas dessa gång på gång förödmjuka sig i hopp om att samhället ska låta dem betala mat och hyra en månad till. Problemen för denna grupp, och särskilt de familjer där barn ingår, förstärks förstås automatiskt av övriga samhällets julförberedelser.

Julen är barnens högtid. Det är något alla kan enas om. Ändå tvingas många föräldrar vända sig till yrkor och andra frivillighetsorganisationer för att åtminstone kunna unna sig och sina barn någonting extra till helgerna. Frågan är varför. Dräglig levnadsstandard borde faktiskt innebära att också samhällets svagaste grupper, åtminstone en gång om året, tillåts göra mer än att bara överleva.

Flera kommuner, bland andra Karlskrona och Staffanstorp, har redan infört extra bistånd till julen och vår kommun borde vara en av dem.

Vänsterpartiet yrkar:

Att, inför julen, extra bistånd utgår till uppbärare av försörjningsstöd med 500 kr per vuxen, och 300 kr per barn.

De svenska kapitalisterna är väl medvetna om att de har ett hundraprocentigt stöd för sina krav i det nyliberala Europaprojektet, kallat EU!
För ”vanligt” folk har EU-medlemsskapet enbart medfört nackdelar, för kapitalet däremot enbart fördelar! Sverige kan inte längre föra en politik med sociala förtecken, det sätter EU-domstolen stopp för. Se bara hur den svenska alkoholpolitiken urholkats allt mer, någon social dimension finns snart inte kvar.
Det som nu står på agendan är de svenska fastighetskapitalets angrepp på allmännyttan. Fastighetsägarna har gått till EU-domstolen och krävt att den svenska sociala bostadpoitiken skrotas till förmån för en marknadsliberal politik som i första hand gynnar dem själva. Man kräver att hyrorna i allmännyttan ska chockhöjas enbart för att de själva ska kunna sätta ”marknadsanpassade” hyror, den sociala dimensionen, nämligen att bostaden ska vara en social rättighet försvinner därmed.
På alla områden går EU kapitalägarna till mötes. Den konkurrensutsättning som EU kräver är ingenting annat än att sätta löntagarna under en allt starkare press. Ohälsotalen har också ökat dramatiskt med EU,s nyliberala krav. Arbetsmarknaden har blivit allt mer otrygg, inga mänskliga offer verkar vara för stora när det gäller att tillfredställa kapitalägarna. Svenska folket har i flera EU-val visat vad de tycker om denna politik genom att nära nog bojkotta EU-valen. Någon legitimitet till EU ges därmed inte! Klarar inte EU av att ge unionen en någorlunda rättvis social dimension kommer EU-projektet att röna samma öde som en gång Sovjetunionen! Tålamodet hos Europas folk börjar tryta, bägaren hotar svämma över!

I en gammal barnvisa beskrivs hur jäktigt och slitsamt ”Kungens lilla piga” hade det, hon kom ej i säng förrän klockan slagit tolv. Situationen för personalen på våra äldreboenden påminner stark om pigornas vardag på kungens slott!

Personalen på Mariebergsgården har slagit larm om sin ohållbara arbetssituation, de hinner inte med sina arbetsuppgifter hur än de jäktar. De anser att ingen tid finns för att kunna ge en mänsklig social kontakt med de gamla. Personalen är helt enkelt för få!
Göran Forssberg, kommunalrådet, och ledamoten i Äldre & Handikappnämnden, Tina Michalowsky, är rörande överens om att personalen visst hinner med, det är bara frågan om att bättre planera sin tid! Visst, men då är det synnerligen anmärkningsvärt att Göran Forssberg därefter går ut och talar om att äldrevården ska få s.k. plusjobb. Varför då? Det var ju bara fel på organisationen! Tina M går som vanligt ut med att privatiserar vi bara så blir allt bra. Hur perasonalen hinner med bara för att det är privat framgår inte. Vice ordföranden i Ä&H, Raja Ringberger sägar till SN att hade bara fullmäktige gått med på att omfördela 5 millioner så hade alla våra gamla fått en ”guldkant” i tillvaron! Jasså, hur då? Det finns bara en väg att gå, återanställ den personal som genom åren fått sparken i all besparingsiver. Avstå från privata pigor till medelklassen och satsa pengarna på våra gamla. Se till att ALLA i samhället betalar sin skatt, även aktiespekulanter och storbolag, då först kommer vi att få råd med en vård med ”guldkant”!