Peder Wachtmeister (m) ­beskyller i sin insändare ­vänsterpartiet för en oansvarig politik. Jag förstår frustrationen eftersom han själv stödjer en exceptionellt orättfärdig ­politik och samtidigt ser regeringens stöd sjunka. Vänsterpartiets satsning är däremot ett sysselsättningsstöd med full kompensation till kommuner och landsting.

 Det blir nästan lustigt när Peder talar om
”oansvariga ­åtgärder som förstör förtroendet för svensk ekonomi” när
kostnaden för 40 000 jobb 2008 är cirka sju miljarder – lika mycket som
den avskaffade förmögenhetsskatten.
För 150 000 riktiga jobb i
välfärden till 2010 beräknas kostnaden bli 29 ­miljarder netto. Jämför
­detta med högerregeringens sänkta skatter på drygt 70 miljarder
kronor.
Vänsterpartiets samlade ­politik däremot ger ett ­sparande
på 60 miljarder årligen – det vore oansvarigt att inte använda
resurserna för att investera i framtiden.
Wachtmeisters intresse för
de offentliganställdas löner och arbetsvillkor är glädjande. Om han
hade läst våra förslag innan han skrev sin artikel hade han dock sett
att staten varken ska anställa eller sätta lönen. Det handlar om ett
stöd till kommuner och landsting som anställer utifrån behov som bäst
bedöms lokalt.
Beskyllningar om låglönejobb stämmer inte. När vi
har budgeterat för detta har vi utgått från medianlönen i offentlig
sektor uppräknat med en årlig löneglidning. Självklart kommer det att
finnas anställda med både högre och lägre lön än genomsnittet.
Vänsterpartiet
drev igenom en förstärkt rätt till tillsvidareanställning före valet.
Den avskaffades av regeringen innan den hunnit börja gälla.
Vänsterpartiet har arbetat hårt för rätten till heltid – en viktig
fråga framför allt inom kvinnodominerade yrken. Regeringen säger nej.
Vi satsar 10 miljarder för att ­premiera minskade löne­skillnader
mellan kvinnor och män i kommunerna. Det avvisas av högerregeringen.
Kan vi hoppas att Peder Wachtmeister agerar?
Hos vem stärks
”förtroendet för svensk ekonomi” av att ­äldreomsorgen inte får
tillräckliga resurser, satsningar på tågtrafiken uteblir och studenter
får leva under fattigdomsgränsen, samtidigt som de allra ­rikaste får
uppleva guldregn över sina villor i Djursholm och Vellinge?
Det
riktigt oansvariga är att göda den välmående över­klassen med jättelika
skattesänkningar. Det är det Peder Wachtmeister planerar att rösta för
i ­december. Det illustrerar ganska tydligt vägvalen i svensk politik!
Elina Linna
riksdagsledamot (v)

Uppdaterades: 04 dec 2007