Varför borgerlig?
Jag är bekymrad! Jag har varit journalist i 26 år, van att kritiskt granska fakta, van att snabbt ögna tjocka luntor, van att hitta luckor i resonemang osv. Ser jag mig runt om i Sverige i dag får jag en entydig bild av vad som händer, en bild som delas av till exempel engelska The Guardian och ibland till och med New York Times!
Men i den svenska allmänna debatten känner jag inte igen mig. I officiell EU-statistik ramlas Sverige stadigt utför i till exempel miljöfrågor och jämställdhet. Det var paradgrenar för det här landet tidigare.
Sverige får också ideligen kritik av FN för att vi inte följer mänskliga rättigheter, dvs Sverige utvisar människor på folkrättsligt vidriga villkor.
Utrymmet räcker inte här – men ett par exempel för att ni ska förstå. Det finns bara två, ja bara två, länder i världen som släpper lös riskkapitalbolag bland skolor och omsorg. Inte ens England – privatskolans hemland – eller USA – kapitalismens högborg – tillåter detta.
Det var ett stort exempel. Nu till det lilla (nja, inte för sportintresserade). Det finns ett EU-direktirv (dvs lag) att EU-länderna se till att stora publika evenemang som till exempel EM, VM osv sänds i TV-kanaler som alla kan se. Det tyckte Danmark och Finland var en bra idé. Men Sverige – icke!
-Det skulle störa marknaden, hävdade regeringen.
Samma argument använder den svenska regeringen om t ex könskvotering till bolagsstyrelser.
Nu har jag ändå inte kommit in på Fas 3, JAS-köpen, Lundin Oil, A-kassans urholkning, sänkningen av bolagsskatten etc.
Jo – bolagsskatten kan jag inte låta bli. Björklund och gänget sade att ”vi satsar på skolan” 2013. Skolan för 0,26 miljarder medan sänkningen av bolagsskatten kostar 16 miljarder varav 4 miljarder går till de stackars bankerna.
OK – mina borgerliga vänner! Debatt?
PS! När jag tar upp detta på t ex Facebook får jag aldrig något mothugg. Vad kan det bero på?
Håkan Johansson