Möjligt att rädda Manteln

Jag är inte vårdutbildad utan bara en person som försöker förstå och sedan agera politiskt. Det jag inte kan förstå är den okänslighet och synism som präglar diskussionen kring den palliativa vården i Sörmland och då fram för allt nedläggningsförslaget av Manteln.

 För mig är det svårt att fatta vad döende patienter förväntar sig. Men jag tror att de vill, att vi ska bry oss om dem och att de får vård mot deras plåga, ångest och övriga symtom. De existentiella frågorna och den existentiella ångesten är kanske något av det svåraste att förhålla sig till. Till detta krävs en välutbildad personal med stor sakkunskap och empati.
Att dö är en process, som är en händelse i livet. Det är vad palliativ vård handlar om. Det handlar också om rädslan för döden, hos patienten, hos de anhöriga och hos personalen. Att lindra svåra symtom – fysiskt, psykosocialt, existentiellt – och ge livskvalitet ända till slutet är det övergripande målet, ”att få och kunna leva ett gott liv tills man dör”.
Både den sjuke och anhöriga behöver hjälp för att klara av såväl situationen som sorgearbetet. Alla känner vi en oro inför den okända döden. För mig blir det så självklart att Manteln ska utgöra den kunskapskälla som behövs för att bygga upp en välfungerande palliativ hemsjukvård.
Det är hög tid för Landstinget Sörmland att erbjuda sina obotligt sjuka och döende invånare en palliativ vård som utifrån den sjukes behov är tillgänglig dygnet runt oavsett var vårdplatsen finns (hemmet, kommunalt boende eller sjukhus). Spara inte ett halvt öre utan satsa på den palliativa vården. Det finns ännu tid för eftertanke och att ändra på ett förslag till beslut.
Peter Linnstrand (v)

Du gillar kanske också...