Nu är man överens om att det finns ett utrymme i statsbudgeten. Vad detta ska användas till är en fråga om politiska prioriteringar. Vänsterpartiet menar att en del av det utrymmet ska användas till kommuner och landsting. Andra partier prioriterar skattesänkningar. Låga orättvisa kvinnolöner är något Vänsterpartiet har motsatts sig länge. Vi tycker inte det är rimligt med en ordning där de offentliganställda är med och finansierar den offentliga välfärden dubbelt upp.

Först betalar de som alla vi andra via skatten och sedan ytterligare en gång till genom sina låga löner. Är det inte ganska uppenbart att denna orättvisa måste få ett slut? Vi kräver högre lön kortare arbetstider en effektivare och utbyggd offentligsektor. Vi kräver kortade arbetstider, sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Men självklart ska en arbetstidsreform också vara fullt finansierad. Den ska ske på ett sådant sätt att de ekonomiska konsekvenserna står i proportion till dess fördelar. Man får inte glömma de effektiviseringar vi skulle se av en arbetstidsförkortning. Människor arbetar helt enkelt inte effektivt i åtta timmar om dagen. Därför leder en timmes kortare arbetstid inte till att produktionen minskar med en åttondel. Nej, så har det inte varit de gånger vi tidigare kortade arbetstiden och samma sak kommer att gäller idag. Människor kommer helt enkelt att orka med sina arbeten. Det finns alltså samband mellan kortare arbetsdagar, högre och effektivare produktivitet, ökad arbetsintensitet och högre kapitalintensitet. Kortare arbetstid är också en förutsättning för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Kortare arbetstid är också strategiskt viktig för att få bukt med de skenande ohälsotalen. Lyckas vi få ner sjukskrivningarna så kommer det dessutom att får mycket positiva budgetkonsekvenser för hela samhället.

Siv Jakobsson Kassör (V)

Uppdaterades: 14 aug 2006